Jag läste aldrig manualen till min kamera, det är ju så himla tråkigt, men jag missar ju en hel del coola funktioner pga det.

Jag har i alla fall hittat två knappar som gör skillnad.

Men jag minns inte riktigt vilken inställning jag använt till vilken bild.

Men vad gör väl det. 

Jag har roligt.

Det börjar bli lite svårare att få ihop veckans 10 vilket känns riktigt jobbigt då huset fortfarande är överfullt.

1.   Ett par barnskor (tradera)

2.   Ett gäng tomma färgburkar (Returpunkten)

3.   Tre poketböcker (Pressentlådan)

4.   Hemagym (tradera)

5.   Sladdar (Hela människan)

6.   Utgågna "bäbisgrejer" (Brännbart)

7.   Två necessärer (Hela människan)

8.   Stekpanna (Hela människan)

9.   Halvtrasig julbelysning (Returpunkten el. Hela människan)

10. DVD/VHS (Hela människan)

Jag har infört en ny kategori när det gäller vart de utrensade sakerna hamnar och den kategorin snodde jag helt fräckt av Therese. Saker som är helt funktionsdugliga kan istället för att åka till Hela människan eller säljas på tradera numer hamna i en pressentlåda. Ibland händer det att jag glömt köpa eller fixa någon pressent inför en fest och tänk så skönt att då ha en låda med lite härliga prylar som man kan plocka ur.

Förhoppningsvis startar vi här en trend. Återanvänd prylar som ni själva tröttnat på, kanske vet du till och med att någon kompis tycker väldigt mycket om just den där ljusstaken eller den där kudden som du tröttnat på, varför då inte skicka den vidare till någon som uppskattar den.

Hjälp till att göra det okej att återanvända. Kläng inte fast vid presenter du fått av någon släkting eller vän fast du inte använder dem, skicka dem istället vidare till någon som vill göra det. Poängen med en present är att mottagaren ska uppskatta den, eller hur! Inte att glädja givaren.

Är det verkligen rätt att på jordens bekostnad fortsätta köpa och tillverka nya prylar bara för att det inte är okej att ge bort begagnade saker till varan. Handen på hjärtat, hur många är det inte därute som fått en och annan present som de verkligen avskyr men håller fast vid dem bara för att normen säger att man inte ger bort något som man fått.

Ärligt talat, är inte det lite fånigt?

Jag antar utmaningen Andie

1. Jag är ambivalent

2. Jag är arg

3. Jag är ledsen

4. Jag är frustrerad

5. Jag är bortglömd

6. Jag är vilsen

7. Jag är trött

8. Jag är på väg

Denna vecka kom det två lådor från Årstiderna och det är alltid spännande för delar av familjen. Storgulliganen ville välja grönsaker och bestämma vad vi skulle äta till middag i fredags och det fick hon förstås.

Men när klockan slog sex och bolibompa började så blev jag fast med att göra två olika rätter själv, då Lillgulligan ville ha soppa och Storgulligan ville ha potatis och sås.

Får Storgulligan välja mat så vill givetvis Lillgulligan det med.

Efter en stund framför tv:n kom Storgulligan tillbaka ut till köket för att blanda till en sås på grädde, ketchup och pressad tomat som hon sedan inte åt av.

Det blir en hel del spill av mat i det här uppfostringsarbetet och det känns lite i miljösamvetet men det positiva som kommer av dettta tror jag väger upp för det. Men det är nästan så att jag önskar att vi hade en hund eller ett gäng grisar som kunde äta våra rester.

Det var en syster som talade om för mig när jag gnällde över att mitt skydd var svart när jag väntat i evigheter på en vit, att det faktiskt fanns i olika färger, hon klickade sig till tradera och vips så blev den grön, för endast tre kronor.

Den är med överallt min gröna iPhone, här hjälper den mig med veckans 10. Hur skulle jag klara mig utan dig min numer gröna skönhet. Du håller mig uppkoplad dygnet runt, du hjälper mig att latja med foton med alla roliga program man kan köpa till dig för endast några kronor och ibland är de till och med gratis. Vi har så roligt, så roligt så.

Men om jag får vara lite fåfäng, lite mer än jag redan varit med detta inlägg så är jag inte helt förälskad i att det står 16 GB på det sköna gröna skyddet när min älskling faktiskt rymmer 32. 

Jag är en sån där som endast går med i bokklubbar eller hoppar på en prenumeration av en tidnig om erbjudandet är något jag vill ha, som en vägghängd cd-spelare t ex, det vill jag verkligen ha.

Fast det räcker inte, de måste erbjuda böcker eller någon tidning som jag vill ha.

Och så måste medlemskraven vara rimliga, som att jag måste köpa en bok inom ett år eller något åt det hållet och de måste givetvis ha mängder av böcker som jag ändå tänkt att köpa någon gång.

Vilken tur då, att Månadens bok erbjöd mig precis allt det där.

Tidigare i veckan bloggade makiato om ett jättefint oanvänt vintagetyg som sorgligt nog hade förlorat en hel del av sin färg i tvätten och därför skulle förvisas till soporna.

Hallå! Stoppa pressarna skrek jag!

Skicka det till mig istället.

Och det gjorde hon, snälla makiato.

Jag älskar det! Och det är inte omöjligt att det får tjänstgöra som gardin i sovrummet. Tills jag bestämt mig hänger tyget över rullgardinen, passar bra till de gula fåglarna och den ljusbruna gitarren på väggen.

Tack så jättemycket makiato. Tur för mig att tyget tappade färg annars hade det väl hamnat i webbshopen.

I makiatos webbshop Fixa Stilen kan man hitta tjusiga klänningar, kjolar, skor, väskor, skärp och så den här gröna sköna necessären.

Ikväll hade jag bestämt mig för att äta det som sjöng på sista versen. Problemet med mat som sjunger på sista versen är att den oftast blivit över efter någon rätt och liksom inte passar så bra ihop.

Men vad gör väl det, då får vi väl äta en sak i taget, det blir lite festligt, nästan som trerätters på en tisdag. Vardagslyx.

Nu hade jag visserligen rotfrukter och kål och det går ju alldeles utmärkt att göra soppa på det men jag ville göra något nytt.

I kylen fanns det rödkål, vitkål, palsternackor och gulbetor.

Jag kokade kålen med vatten, buljong och vitlökspulver tills det blev mjukt, sedan hällde jag av vattnet och klickade i en hel del smör och en skvätt grädde.  

Gulbetan och palsternackan skärde jag i tunna skivor och tillsammans med lite fetaost åkte de in i ugnen. Jag kokade också lite sojakorv.

Jag tyckte det blev kanoners men jag var den enda.

Efter lekskolan idag åkte vi till Willys där Gulliganerna fick köpa bakgrejer. De gillar att baka och bakmatrialet har börjat sina så jag tänkte att de skulle få eget matrial som de kan experimentera med.

Och experimentera det gjorde de verkligen och bakmatrialet spred sig i köket, från bordet och ner på golvet.

Det tyckte de var skoj. Vi har inte smakat på skapelsen men nog ser den grann ut.

Så här såg Storgulliganens kaka ut innan den åkte in i ugnen. det var mycket bakpulver i den.

Vem vet, kanske kommer de att göra en fantastisk upptäckt om de får baka fritt, typ världens godaste muffins eller något i den stilen. Roligt har de i alla fall.  

Utrensningen fortsätter och veckans 10 som ryker är:

1.   En kokbok (Hela människan)

2.   En lampa (Hela människan)

3.   En kartong med gamla kvitton (Brännbart)

4.   Ett glas (Hela människan)

5.   En mugg (Hela människan)

6.   Ett gäng gamla nappflaskemojänger (Hela människan)

7.   Ett gäng strumpor (Brännbart/Hela människan)

8.   Ett gäng trosor (Brännbart/Hela människan) 

9.   En till lampa (Hela människan)

10. En korg med hårvårdsprodukter (Hela männsiskan)

Vinter i Tant Gröns trädgård 2010

Min tv-vägg är nästan färdig. Tv:n ska upp på väggen och bänken ska bort och istället ska min tillfälligt sjuka fåtölj stå utmed väggen och framför den öppna spisen. Ett ben har gått av på min kära fåtölj och den står just nu uppstaplad på några böcker och en av soffans förvisade fötter.

För att få upp tv:n på väggen behövs förstås ett väggfäste och dessutom någon hyllösning till wii-spelet och stereon/dvd:n så att bänken kan vika hädan.

Grönt och svart, en kombination jag blev förälskad i första året på gymnasiet. Jag minns dagen då det hände. Jag satt i en av salarna i anexet och hade tråkig mattelektion då färgerna grönt och svart livade upp stämningen.

Liv. Rörelse. Jag undrar vart det slutar.

Ser ni känslorna jag förmedlar, va!?! De fullkomligen vibrerar ut ur bilden. Jag får gåshud.

Ser ni lidelsen, den är överväldigande.

WOW!!!  

Inträdesprov känns överflödigt, det är bara att ni ringer, jag är redo. Jag packar min toarulle på stubinen.

Vad jag sa innan jag knäppte den här bilden var givetvis "rör INTE datorn", och det första Lillgulligan tänkte på då var förstås "jag ska röra datorn".

Grejen med inte funkar inget bra i den här världen där det finns så många saker man inte får göra, som att inte leka med vassa knivar t ex. Jag skulle ju göra en lista med meningar utan inte, det har jag inte. Inte, inte, inte, inte, inte. Bort, bort, bort, bort, bort...

Men jag frågar i alla fall inte varför. 

Vi lagade Knivens champinjonsås på fredagkvällen, åt framför tv:n och tittade på Let´s Dance. Fråga mig inte vem som åkte ut, jag har ingen aning. Det har blivit något av en familjegrej att sitta framför något banalt tv-program som vi egentligen inte bryr oss om. Jag börjar drömma om att svänga mina lurviga och övertala Mannen om att vi ska anmäla oss till någon danskurs.

På lördagen var vi hos morfar och åt pizza, Gulliganerna fick presenter från Thailand där morfar, fru och ett par av mina syskon varit över jul. Jag och Mannen fick också present. Vi fick alla en varsin tisha, så nu kan hela familjen Tant Grön i sann meandianda matcha varan i varsin STARBUCKS-tisha.

Senare på kvällen när vi åter var hemma lagade vi ett uttjatat nummer. Vi tittade på Robinsson och jag gnällde över hur bittra människor kan va, men frågan är hur ödmjuk jag själv skulle orka vara i den hettan, vätan, sömnbristen och hungern?

Lillgulliganen lekte med pistagenötterna. Hon hade nötter på alla fingrar men tog bort dem medans jag skyndade efter kameran, jag lyckades dock få henne till att sätta på dessa två igen.  

Storgulliganen klädde på sin stackars nalle som tydligen frös, men vem gör inte det i det här huset med element som Gud glömde. 

Än en gång var Lillgulliganen för snabb för mig. Här hade hon solbrillor på sig och såg bara så cool ut, men när jag väl fick upp kameran hade de åkt av, tur då att det finns photoshop.

På söndag städade vi huset, det är annars en syssla vi utövar på lördagar. Jag piskade alla täcken, det är ett bra sätt att minska på maskinerna. Piska bort skiten och förläng tiden mellan nybäddat och smutskorgen. Kvalstrena dör dessutom i kylan så på vintern borde man kunna förlänga användandet av sängkläderna ganska rejält. Andra fördelar med att piska täcken och kuddar mm är frisk luft och motion. Du får också en chans att öva på din backhand.  

Imorgon är det upprop på mitt måndagsnöje. Spännande.

Litteraturlista